U-värdet är det tal på fönsterofferten som avgör hur mycket värme som läcker ut genom glaset, karmen och bågen tillsammans. Ju lägre siffra, desto bättre isolerar fönstret, men talet ensamt säger ingenting om lufttäthet, solvärme eller dagsljus, tre egenskaper som avgör hur fönstret faktiskt känns i vardagen.
Vad U-värdet mäter
U-värdet, ibland kallat Uw för hela fönstret till skillnad från Ug för enbart glaset, anger värmeflödet genom konstruktionen i watt per kvadratmeter och grad (W/m²K), enligt Energimyndigheten. Måttet testas på en standardiserad fönsterstorlek enligt europeisk standard, så att olika tillverkares siffror faktiskt går att jämföra med varandra. Fundera på om ett byte alls lönar sig i ditt hus, och vad hela kalkylen landar på? Vi går igenom kostnad och återbetalningstid i vår guide om fönsterbyte.
Tre nivåer att känna igen
Energimyndigheten pekar ut tre riktmärken som är bra att ha i huvudet innan du jämför offerter. Gamla tvåglasfönster ligger runt U-värde 3,0. Vanliga treglasfönster hamnar runt 2,0. Energieffektiva fönster tar sig ner till 1,0 eller lägre. Skillnaden är inte kosmetisk. Ett fönster på 1,0 släpper ut ungefär en tredjedel så mycket värme per kvadratmeter som ett gammalt tvåglas, och ungefär hälften så mycket som ett vanligt treglas.
Energiklasserna A till G
Sedan 2006 finns en frivillig energimärkning av fönster i Sverige, ett samarbete mellan tillverkare och Energimyndigheten som i dag drivs vidare av branschorganisationen EQ Fönster. Systemet sorterar fönster i klasser från A till G med pilar, ungefär som märkningen på kylskåp och tvättmaskiner. Ett fönster i klass A har U-värde 0,9, medan klass G ligger på 1,5. Skillnaden mot Energimyndighetens tre riktmärken ovan är att klassningen bara omfattar redan relativt välisolerade fönster. Ett gammalt tvåglas på U-värde 3,0 hamnar alltså långt utanför hela skalan.
Ett fönster som bara redovisar ett bra U-värde utan att vara lufttätt kan ändå prestera sämre än väntat. Enligt EQ Fönster mäts täthet enligt den europeiska standarden EN 12207 i fyra klasser, från klass 1 som tillåter upp till femtio kubikmeter luftläckage per kvadratmeter och timme, till klass 4 som tillåter högst tre. Ett otätt fönster med lågt U-värde kan alltså ändå dra in kalluft genom springor, något som märks som drag snarare än som en högre elräkning.
Solvärme och dagsljus hör också till bilden
Två andra tal på samma produktblad förtjänar en snabb genomgång. G-värdet anger hur stor andel av solens värme som släpps in genom glaset. Ett högt g-värde ger gratis uppvärmning på vintern men kan bli obehagligt varmt i ett rum med stora fönsterytor mot söder eller väster på sommaren. LT-värdet, uttryckt i procent, visar hur mycket dagsljus som kommer in. Ett LT-värde runt sextio procent brukar räknas som ett bra dagsljusinsläpp för ett vanligt vardagsrum, medan ett lägre värde kan vara att föredra i ett arbetsrum för att slippa bländning vid skärmarbete.
Vad Boverket rekommenderar vid renovering
Boverkets byggregler har historiskt angett eftersträvade U-värden att sikta mot vid ändring av en byggnad, där fönster ofta nämns runt 1,2 W/m²K som riktmärke. Reglerna är dock under omarbetning. Sedan den 1 juli 2026 ersätts Boverkets byggregler successivt av ett nytt regelverk, med energibestämmelserna kvar i den gamla ordningen fram till den 1 oktober 2026. Vill du ha den exakta, aktuella nivån för just ditt projekt är Boverkets egen sida om energihushållningskrav säkraste källan, eftersom den uppdateras när regelverket ändras.
För den som redan bor i huset räcker det sällan att bara läsa siffran på fönsterofferten. Ett par kalla fönsterytor märks fortare i vardagsrummet än i en energideklaration, något vi går igenom i vår genomgång av hur du energioptimerar villan. Nästa gång en säljare håller upp ett U-värde som bevis på kvalitet vet du i alla fall vad talet faktiskt mäter, och vad det medvetet lämnar utanför.
Foto: Francesca Cinel via Pexels