Ett radhus sköter sig inte självt, men det behöver inte heller skötas på måfå. Den här kalendern visar vad du bör göra varje år, vart femte år och med längre mellanrum, och var radhuset skiljer sig från en friliggande villa: du delar tak, väggar och ofta en samfällighet med grannarna. Med en enkel årsrytm slipper du de dyra överraskningarna, och du får dessutom lagen på din sida. Enligt 8 kap. 14 § plan- och bygglagen ska ett byggnadsverk hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och tekniska egenskaper i huvudsak bevaras. Underhåll är alltså inte bara god ekonomi, det är ett krav som följer med ägandet.
Varje år: en runda på våren, en på hösten
Grunden i kalendern är två återkommande ronder. På våren, när snön är borta, går du runt huset och tittar uppåt: ligger takpannorna rätt, sitter nockplåtar och rännkrokar fast, syns spruckna fogar kring skorsten och genomföringar? På hösten, när löven fallit, rensar du hängrännor och stuprör och kontrollerar att vattnet leds bort från grunden. Samtidigt passar du på att smörja gångjärn och låskolvar, känna på fönstrens kittfalsar och bottenstycken, och testa brandvarnarna.
Lägg också örat mot husets insida. Vattenskadorna är småhusägarens dyraste fiende: branschorganet Vattenskadecentrum, som samlar försäkringsbolagens statistik, redovisar i Vattenskaderapporten för 2025 hela 28 183 besiktade vattenskador i svenska småhus under ett enda år. Ledningssystemen står för 57 procent av skadorna, och köket är det mest drabbade rummet med 39 procent, en siffra som ökat åtta år i rad. Att en gång om året dra fram diskmaskinen, titta under diskbänken och känna efter fukt kostar tio minuter.
Vart femte år: syna fasaden innan färgen släpper
Har radhuset träfasad är femårsrytmen den viktigaste siffran i hela kalendern. Branschorganet Svenskt Trä skriver i TräGuidens kostnadsexempel för träfasader att det är lämpligt att arbeta i femårsperioder: en tillsyn med tvätt och bättring av utsatta ytor mellan de stora ommålningarna. Söderfasader, fönsterbleck och detaljer i kulörstarka färger bryts ner snabbast och kan behöva bättras långt före resten av huset.
Vart sjunde till trettonde år: ommålningen
Hur ofta hela fasaden behöver målas om styrs av färgtypen. TräGuidens exempel på planerat underhåll över 50 år räknar med sju ommålningar för slamfärg, sex för linoljefärg, fem för alkydoljefärg och fyra för akrylatfärg. Omräknat betyder det ungefär vart sjunde år för slamfärg och upp mot vart tolfte till trettonde år för akrylatfärg. Samma källa visar att den som i stället målar om först vart trettonde år får räkna med omkring 40 procent högre kostnad över 50 år med alkydoljefärg och omkring 25 procent med akrylatfärg, och vid ännu glesare intervall tillkommer ofta trälagningar och byte av utsatta brädor.
Gavelhus och mellanhus har olika kalendrar
Här kommer radhusets egenhet in. Ett mellanhus har bara två fasader mot vädret, framsidan och baksidan. Ett räkneexempel: ett mellanhus med sex meter bred fasad i två plan har grovt räknat 60 kvadratmeter målad yta, sex meter brett och fem meter högt åt två håll. Gavelhuset i samma länga har dessutom en hel gavel på omkring 40 kvadratmeter inklusive gavelspetsen. Det ger cirka 100 kvadratmeter, alltså runt två tredjedelar mer yta att tvätta, skrapa och måla, och gaveln är dessutom ofta den mest väderutsatta sidan. Bor du i gavelhus bör du därför budgetera mer per ommålning än grannen i mitten, och syna gaveln oftare än femårsrytmen kräver.
Vart 20:e år och längre: det som göms i väggar och mark
De stora posterna kommer sällan men kostar mest: yttertak, dränering, vatten- och avloppsledningar samt badrummens tätskikt. Enligt Vattenskadecentrums verksamhetsledare Pierre Lundborg är det fortfarande äldre, rostiga ledningar som är den största orsaken till vattenskador i svenska hem. Bor du i ett radhus från 1960- eller 70-talet och ledningarna aldrig bytts ligger du därför i riskzonen, och en kamerainspektion av avloppet är en billig försäkring mot en dyr överraskning. Var skadorna brukar uppstå och hur du hinner före har vi gått igenom i guiden om VVS-problem i villan.
Taket och samfälligheten: prata med grannarna först
I en radhuslänga löper taket ofta obrutet över flera fastigheter. Lägger du om ditt tak utan att samordna med grannarna riskerar du skarvar mitt i takfallet, dubbla etableringskostnader för byggställning och en länga i olika kulörer. De stora åtgärderna vinner nästan alltid på att göras gemensamt, samtidigt och med samma entreprenör.
Ingår ditt radhus i en samfällighetsförening är delar av kalendern dessutom inte din ensak. Garage, vägar, lekplatser och ibland vatten- och avloppsanläggningar ligger då i en gemensamhetsanläggning, och enligt Lantmäteriet har alla delägande fastigheter både ett juridiskt och ett ekonomiskt ansvar att förvalta den. Hur en förening bygger en långsiktig underhållsplan, med komponenter, intervall och avsättningar, beskriver systersajten Styrelsen.se i sin genomgång av underhållsplanen som kärnan i den tekniska förvaltningen. Samma logik fungerar utmärkt för en radhussamfällighet, bara i mindre skala.
Sätt kalendern på pränt
Skriv ner rytmen: vår- och höstrond varje år, fasadsyn vart femte, ommålning efter färgtyp, och en långlista för tak, dränering, ledningar och tätskikt med årtal för när de senast åtgärdades. Många av de små punkterna klarar du själv eller med en hantverkare på timme, se vår fixarlista med 15 småjobb. När kalendern väl pekar på ett större projekt, och det ska budgeteras, prioriteras och upphandlas, tar vår guide till att planera underhåll och renovering vid. Ett radhus som underhålls i rätt takt blir sällan en nyhet, och det är precis så det ska vara.
Senast faktagranskad: 2 augusti 2026
Foto: Efrem Efre via Pexels